9.desember 2007:

From Monument to Masses - Safari Sam’s, Los Angeles, 30 november.


Jag hade hört talas om det här bandet via omvägar för ett tag sen, och intresse hade väckts, så när det visade sig att de skulle spela nästan runt hörnet till där jag bodde under min tur till La La Land, kände jag att det var dags att upplysa både mig själv och Norge om vad de verkligen var i stånd till.

From Monuments to Masses är ett band från San Franscisco/New York, signade på storfavoriten Dim Mak, som använder musiken som plattform för uttryck av det mer politiska slaget. Men utan att Rage eller Refused-aggressivt trycka det i ansiktet på dig. Nej, dessa kidsen plockar influenserna från någonstans mellan God Speed You Black Emperor och DJ Shadow med en touch av Afrika Bambata(?), så ni hör ju själva att det här handlar om en mer subtil påverkan. De fick min första uppmärksamhet mest för det snygga namnet, som jag fortfarande i skrivande stund är osäker på hur mycket det har att göra med torn som rasar. Hm. Men politik yes?

Well, jag var nyfiken på det hela, även om jag var osäker på hur tröttsamt det skulle bli i längden med politiska spoken word samples, men kan säga att det behövde jag inte bekymra mig för särskilt länge. Efter två ganska tröttsamma förband jag inte ens minns namnen på, kom dessa grabbarna på scen och levererade en ljudsalva som var mer övertygande än en terrorattack i morgonljus, rakt i ansiktet, och jag bara stod och var plötsligt väldigt lättköpt. Jag tror inte bara det berodde på vodkashotsen som börjat ge avkastning, utan jag var verkligen entusiastisk, detta var för jäklans bra helt enkelt. Jag fick dock inte en enda politisk eftertanke på hela tiden, vilket såklart är osäkert huruvida det var en bra sak, men nej, jag var bara helt blown away av en show som gav mig krypningar i ryggraden. Tre man på scenen, ingen frontman eller sångare, men med gitarrsound och oväntade elektroniska inslag som gjorde den typiska ”epic post rock”-genren mer spännande än vad jag sett på länge. Även om mitt sällskap menade att han sett för många bra shower i år för att vara särskilt imponerad, men så verkar det ju heta om man är musiker själv i den här stan har jag förstått. Å sen hade han ju inte shottat nån vodka heller.

Men hörrni, jag hörde rykten om planerade Europa-turer. Så go see for yourselves när ni får chansen, jag uppmuntrar starkt. Kanske ni till och med får med er budskapet.

Karin Hannedahl, er US-korrespondent, för tillfället utplacerad i Los Angeles.